Jag är en person som alltid haft många bollar i luften. Gillar liksom att det händer saker och att gå framåt (en målinriktad "doer") Nästan alltid jobbat heltid med 3 barn som alla har spelat hockey, fotboll (perioder av brottning, pingis, innebandy, skytte och skolorkester har också funnits) Nemas problemas.
Däremot kommer jag troligen att få en infarkt (hjärt, hjärn) av negativ stress. I dag har jag haft MASSOR. Jobbade över, mobilhelvetet har inte funkat (porterat om nummret, nu i kväll fick jag i gång den) Hade LOVAT Axel att vi skulle köpa ny skjorta och skärp när jag kom hem. Hade också lovat mannen att svänga förbi ikea för att köpa gångjärn till hörnskåpsluckorna som fattades till köket på Getis. Och till sist hade jag lovat Oskar att jag skulle titta förbi honom för att hämta symaskinen som han haft på lån.
Upp på ikea, gick så snabbt så, men just gångjärnen måste man 
ner på återköp/returer för att köpa. 5 nummer före mig. Väntade i 20 minuter utan att endaste nummer blippades fram. Flera av personalen tog sina kassa lådor och gick och till slut vara bara en endaste kvar. Hur bemannar dom? Har dom en kvarts glapp från det att en slutar till nästa börjar? Vem är ansvarig för att det blir så? Vet Ingvar om detta? Skall fanimig skriva ett brev, grrr. Var så ARG. I mobiltelefonins århundrade är man ju van att kunna meddela sig att man blir sen men se det kunde ju inte jag. När jag väl hade gångjärnen i påsen och satte mig i bilen så hamnar jag just vad ni ser på bild nr 2. Försöker att andas djupt och tänka att detta är inget du kan påverka Marie, Axel lider inte av att vänta, Oskar och Magnus sitter inte heller i sjön. Passa på att fila naglarna, tänka positivt, ringa några dåliga samveten (just ja, det kan jag ju INTE)
ner på återköp/returer för att köpa. 5 nummer före mig. Väntade i 20 minuter utan att endaste nummer blippades fram. Flera av personalen tog sina kassa lådor och gick och till slut vara bara en endaste kvar. Hur bemannar dom? Har dom en kvarts glapp från det att en slutar till nästa börjar? Vem är ansvarig för att det blir så? Vet Ingvar om detta? Skall fanimig skriva ett brev, grrr. Var så ARG. I mobiltelefonins århundrade är man ju van att kunna meddela sig att man blir sen men se det kunde ju inte jag. När jag väl hade gångjärnen i påsen och satte mig i bilen så hamnar jag just vad ni ser på bild nr 2. Försöker att andas djupt och tänka att detta är inget du kan påverka Marie, Axel lider inte av att vänta, Oskar och Magnus sitter inte heller i sjön. Passa på att fila naglarna, tänka positivt, ringa några dåliga samveten (just ja, det kan jag ju INTE) Hemma tokfrusterad och ingen förståelse. Hasta i väg på stan med Axel, ica maxi med mannen.
Hemma utmattad hamnar jag i telefonkö till telia.
Några bra saker (man försöker hitta ljusglimtar)
1. Jag fick ändå ingen infarkt
2. Det är kväll och man får gå och lägga sig
3. Mobilen fungerar igen
Hej på er, vi hörs i morgon, då från Getryggen.
2 kommentarer:
Vännen, ta några djupa andetag och gå till sängs!!
Kanske att ni får cyklande besök till landet i helgen!?!
Kram
Vännen, jag känner igen mig, såklart.....
Har sagt det tidigare måste ändå göra det igen
- vad du är duktig på att skriva.
Ha det gott på Getis
Skicka en kommentar