En Ålandsresenärs dagbok del 1

Konferensen:

Kamilla som vi trodde hade äntligen fått lite organisationsförmåga och samlat ihop tjejerna för denna Ålandsresa, har ju i sin tur bara "hänkat på" en arbetskamrats konferensbiljetter.

Således har jag varit på konferensresa med det företag Kamilla och Bernt arbetar på. Med på konferensen var även Bernts vänner. Vi var således ett konferenssällskap bestående av 6 män och 4 kvinnor. På bilden ser ni korridoren utanför hytt nummer 9220. Hur ofta kommer man då i håg sitt hyttnummer? Här kan man tro att jag ett särskilt gott siffer minne, vilket tyvärr inte är fallet. Nyckelhelvetet kom nämligen bort. Tillika kom också min hyttkompis (Röv-Eva, varför hon kallas för det är ett helt annat kapitel) bort lika mycket. Så efter mess som inte gick att sända, telefoner utan täckning, en enorm utforskning av min handväska 3 gånger samt knackning på hytt nummer 9220 ungefär 1314 gånger gav jag upp. Fick sova i överslafen hos några andra konferensgäster.

Just ja, konferensen då. Den roligaste jag varit på. Kort med effektiv, flams och skratt. Presentation av samtliga deltagare, bluppfisken (vi kan kalla det för en slags teambuildningövning, dvs sånt man brukar göra på seriösa konferenser) Tiden gick alldeles för fort och snart skulle vi äta. Dusch för alla utom mig (gjorde det så fort vi klev på båten) Middag, men den tar vi under ett helt annat kapitel (håller på att baka, vi ska ha kalas för min Lukas som fyllde 19 år i går) Denna lilla story kommer nog att få ett kapitel i min lilla blogg under några dagar. Nästa kapitel kommer således vad det lider.

Så här glad är man på väg till konferensen. Annelie hade kvällen till ära lockat håret.