03 januari 2010

Vinterpromenad

Klockan 13 hade jag gjort det som skulle göras här hemma (sett Robinson, läst bok, vikt tvätt) och jag gick för att hämta bilen. Jag tror det har med åldern att göra men jag får fanimig en andlig upplevelse av att vara utomhus och känna naturen. Kanske inte en regnkall novemberkväll men en januaridag då det är –9 grader och sol. Allt blir så vackert med vit ren snö på sig. Samma känsla får jag en arla morgonstund, ensam på altanen på Getryggen eller ett ögonblick med en Källfjällsvy. Här är jag på väg in mot kyrkogården innan Rosenlund. Tänkte på min svärmor Carin som jag aldrig träffat som dog just vid en julhelg (23 december 1996) Jag gick inte till din grav i dag kära svärmor men jag köpte ett gravljus så i morgon kommer vi och säger hej!Bild0478

    Kan det bli vackrare? En Tall vid en tomtgräns på Höglandsvägen.Bild0479

Jag har också curlat för mina barn (jag gör det ofta och mycket säger folk, men va f-n det är det bästa jag har!) Mina söners pappa fyller 46 år i dag och de har varit organiserade nog (jag vet ju inte helt säkert men jag tror att det är på mellanbarnets initiativ, han som är i Kanada) att köpa en present innan alla reste bort. Oskar kommer inte hem förens riktigt sent i kväll, Lucke inte alls och presenten låg oinslagen i Oskars lägenhet. Jag har nyckel dit så jag åkte förbi och hämtade den och slog in den för att sedan svänga förbi Axel (som ju har pappa helg) Sen passade jag på handla och lämna sorterade sopor (igen! Hur dj-a mycket sopor kan en familj alstra?)

Hemma i gen och klockan är bara barnet för oss som ska vara vakna tills på morgonen. Snälla Sverige, friskt humör, det är det som susen gör! Heja, heja, heja!!

3 kommentarer:

Lotta sa...

Hej vännen, jag drar mig alltid för att lämna kommentar för att varenda j-vla gång när jag ska lämna din sida poppar det upp ca 65 sidor av kommentarsidan, -inte roligt alls!. Men jag kan bara inte låta bli, det är ju så kul att lämna kommentar. Kul att få också, vet ju alla som bloggar.

Jag känner igen mig i det du skriver. Tror också att det är åldern som gör att vi ser och uppskattar saker runt omkring oss. Sådant som vi tidigare bara sprang förbi utan att notera.

Njut av din ledighet. Jag vill vara ledig mera, det räckte inte med dessa dagar för mig.

Hej Sverige och heja Lukas!

Maribella sa...

Men då gick du ju förbi oss!! Kom in på en fika nästa gång!
Kram, och heja heja i natt!

Anonym sa...

God Fortsättning Marie !

Jag läser ju din Underbara blogg troget varjedag.
liksom borstar tänderna duktigt >O)

Skriver mer och mer sällan hos dig, vet inte men det känns bara som jag apar efter dina ord för jo jag känner jusst som du mäst hela tiden och det blir bara tramsigt jue.
Tack vare teknikens under kan även jag i Australien se din son och hans tappra vänner !
Jädrar vad nervöst det har varit stundtals.
Jag hade besök här av vänners vänner från Kanada
och berättade om din son (känner barnsligt stollt) över att veta vem han är... Hursom Rob skulle nu gå och se dem !!!! Weeee
Jag bad honom ta med svenska flaggan jag stack i hans hand !

Njuter av dina bilder din vackra familj och ditt liv som jag får lite ta del av här.

Varmsate Kramarna från mig Down Under !
(jo kan skriva så för har oftast varmare än Anna i Sydnet)
Lollo