...när kvällarna är ljusa (=långa). Jobbade till 16.30. Bilköer lite mer än vanligt kanske på grund av den bilolycka som just varit vid Vårbybacke. Man får vara glad att man inte var inblandad för ambulansen stod där. När jag kom hem gav jag mig ut i spåret (7 km) och nu oljar vi altanen. Mannen mötte mig när jag var ute och sprang och det triggade lite extra. Har dock fruktansvärd träningsvärk i benen. Om det beror på förra rundan eller rabattrensning i helgen ska vara osagt, men mina ben kändes som om de vägde 100 kg var i dag och sved som bara f-n på baksidan av låren.
Så här vackert är det den rundan vi springer. Som balsam för själen!
5 kommentarer:
SJU kilometer!!! Du ar galen kvinna!!
/Maribel
7,7 närmare bestämt, har vi kollat upp i kväll :o)
7,7 km bara så där..
Skulle jag tyvärr aldrig klara av. Vad duktig du är. Då hade Isabell och maken rätt då, detta passar dig bra. Kul!
Lotta, det är alldeles för tidigt att utvärdera! Dessutom orkar jag ju inte springa hela utan går mellan varven! Jag är INTE särskilt duktig än! En ljuv försommarkväll är det ju ingen konst att masa sig ut. Kom igen en kall, mörk oktober kväll. Då är man duktig!
Duktigt jobbat!
Skicka en kommentar