I dag går mina tankar till de som finns kvar efter det hemska som hänt på Ekerö. Flickan som är svårt skadad och ligger nedsövd och den 17 åriga pojken som är död. Ingen vet ju idag exakt hur det gått till men mina sympatier går till alla inblandade och anhöriga men särskilt till pojkens föräldrar/syskon. Om flickan och hennes familj kommer mångt många fler tycka synd om, men stanna upp en stund och tänk er in i pojkens anhörigas situation. De ska förutom sorgen att ha mist en älskad son leva med skuldkänslor över vad han gjort innan han dog (om nu så är fallet, inget vet ju säkert ännu) Bevare mig väl, må jag aldrig behöva uppleva något liknande.
En dag med långpromenad i vårlikt väder, god middag, läsning och senare en träff med Kurt Wallander i soffan under filten. I morgon en ny arbetsvecka, har blivit tf i stället för biträdande. Inget jag drömt om men nu kör jag och gör så gott jag kan. Må det räcka.
1 kommentar:
Ja du, det där med anhöriga när barnen elelr annan närstående ställt till det är ingen lätt sak. I allmänhet tänker folk väldigt snävt, tyvärr.
Vad innebär tf du konkret?
Skicka en kommentar