Gränsen för min huslighet

Går vid att vinterförvara Dalialökar. Planen var att jag skulle det men efter att ha läst på ordetligt så skippar jag det. Man ska plocka upp de varsamt, torka dem, lägga de i sandblandad torv och förvara vid 5-10 + grader. Sorry. De åkte i komposten när jag i dag planterad tulpanlökarna jag köpte i Amsterdam. Halva påsen med de blandade färgerna ligger nergrävda på Getryggen. Snacka om skillnad på jord! På Getis så torrt och stenigt trots att vi fyllt på massor med jord och här hemma lerig jord med massor av feta daggmaskar. 

I fredag hade Magnus plockat in dessa små raringar och satt i champagneglas på köksbordet. Så fina ❤️ Det sista som blommar både här hemma och ute i stugan.

När vi kom hem från Getryggen åkte Magnus ut i skogen för att leta svamp och jag begav mig ut i vårt radhus lilla trädgård. 

Ni trogna läsare kommer kanske i håg att vi köpte älgkött av min kusin Leif förra året? Grovstyckat hämtade jag det i en stor vit plastback i Vällingby (där Leif jobbar ibland) Vi kan inget om att stycka kött men pappa sa att det kan du visst, det är ju inge svårt. 

Inget som man kan är svårt kan jag meddela. Sätta en intavenös infart, sy gardiner eller att ge sjukvårdsrådgivning på telefon är exempel på grejer inte jag tycker är särskilt svårt men som min pappa skulle få lite problem med. Det var skitsvårt att stycka kött trots bildöverföring till pappsen som sa "att det där är nog en stek/sjömansbiff/kokkött". I dag lagar vi älggryta på den sista biten kött från vår frys. Vi hade ju redan handlat hem all fjorton ingredienser som vi behöder enligt vårt recept. Vi lagar således gryta på en mycket, mycket fin älgköttbit som nog inte skulle behöva kokas utan som hade räckt att man vänt en gång i stekpannan (man såg inte hur fint det var när det var fryst) 

Men gott lär det bli :)