Oftast inte skulle jag svara, för då skulle åtminstone jag vara fet som en julgris. Sitta och mysa med långa middagar, nötter och vin/öl i soffan och inte röra på mig mer än nödvändigt.
I dag kände jag ett absolut motstånd mot att springa. För första gången skall sägas. Denna vecka ligger min planerade löpning på tisdag, torsdag och lördag. Vad är trösklar om inte till för att klivas över tänkte jag och begav mig ut. Snubblar på en grusväg och resultatet ser ni på bilderna nedan. Skulle behöva lite Desivon, haha. Hål på knät på de nya fina korta springbyxorna jag fick i present också :´(
Sen har jag städat, jag ska jobba ett par timmar och se Ernst sommar. Sova gott och sen är det FREDAG!
3 kommentarer:
Att ge sig ut fastän man inte vill brukar kännas toppen när man väl genomfört rundan mot sin vilja. Oj så stark man blir av det. Trist att du skadade dig, otur.
Kram
Bra jobbat. Jag känner tyvärr alltid motstånd när jag ska ut och spring. Men nu är det länge sen. Jag sprang alltså.
Aj aj!
Men du är väldigt duktig som springer fast det tar emot att ge sig ut. Kan du skicka över lite av det till mig är du smäll. Har inte sprungit på månader.
Skicka en kommentar