15 april 2014

Brottsoffer




I går var vi på fotboll, i en fullsatt Tele2 arena såg vi Hammarby segra över Degerfors med 5-0. Jag som sett mycket sport i mina dagar har innan jag träffade Magnus bara sett fotboll på korp eller småpojksnivå. Om sporten kan jag inte mycket men jag gillar det sättet att umgås på. Vi åt mat på en god italienare i 12 innan (12 är det nya området under arenan 12.000 kvadrat, öppet 12 timmar per dygn, 12 månader per år)
Det spelar inte så stor roll om det är hockey, fotboll, baseboll att titta på. Man gör något tillsammans som förenar. Innan matchen hölls en tyst minut för de Hammarbyare som gått bort under året och för den DIF supporter som blev ihjälslagen i Helsingborg för någon vecka sedan. Jag höll min tysta minut för en annan Hammarbyare. En som är vän med en av mina söner och som jag i veckan fick reda på att han har begått ett brott och blivit dömd till många år i fängelse. En som när jag träffat honom varit så blyg och tyst att han knappt vågat möta blicken. En som är för blyg att följa med sonen hem till oss för att fiska på Getis eller äta middag. Som enligt sonen är den bästa armeraren i hela 08-land. Men med alkhol i blodet blir en helt annan person som alltså kan begå ett grovt våldsbrott. Han har funnit mycket i mina tankar sista veckan och för honom höll jag min tysta minut för i går. 
Mina tankar går också till föräldrar och anhöriga till den 21 årige man/kille/son/bror/vän som våldtagit flera små barn på den förskola han praktiserat på (självklart även till alla helt oskyldiga barn och deras anhöriga men de har nog sympatier av många) Jag kan inte föreställa mig hur hans mamma mår idag. 

Det här med brottsoffer och förövare är inte så lätt när man tar tanken ett steg till. Vem är man att dömma?


2 kommentarer:

Anonym sa...

Så tänker jag ibland, vad är värst? Att som i ditt exempel ens barn blir utsatt för grova övergrepp somså tragiskt skett nyligen. Eller att vara förövarens förälder? Kanske går det inte att svara på. Jag tänker att vreden, sorgen och vanmakten kan vara den samma. Med detta menar jag INTE att försvara människor som begår brottsliga handlingar, det är förfärligt. Skulle det drabba mig kan jag inte ens föreställa mig hur jag skulle reagera. Men att förövaren också har en familj. Som dessutom troligen blir "brännmärkt" och kanske lämnade ensamma?
Hursom, grattis till 5-0 vinsten igår. Jag kommer darra som ett asplöv i morgon när "mitt" Dif möter Aik. Hoppas utan stök, våld och bråk kring matchen/ Marie T

Unknown sa...

Nämen usch så hemskt för alla inblandade. Tänk vilken mycket finare värld det hade varit om inte alkoholen fanns. Men också så tråkigt att inte få dricka rödtjut och öl...

Kram Lill-Åsa